Skip to main content
Category

Insändare

Ideologi eller invånarens bästa?

By Insändare

Det är intressant att se hur Socialdemokraterna väljer vilken statistik och fakta de ska bygga sina argument på. Är det för att vilseleda eller för att de inte accepterar fakta som visar annat än partiboken säger?

Socialdemokraterna hänvisar bland annat till en mätning av kundnöjdheten inom äldreomsorgen som utfördes under tiden mars-maj 2020, det vill säga en period med hemtjänst i såväl kommunal som extern regi. De externa utförarna hade då haft en hel månad på sig att förbättra resultaten. Alla borde förstå att det inte är rimligt att döma ut de nya externa utförarna utifrån denna mätning.

Parallellt med detta påstår Socialdemokraterna att vi inte vidtagit några åtgärder för att förbättra hemtjänsten under våra tre år vid makten. Intressant, med tanke på att hemtjänsten under de femton åren som Socialdemokraterna hade makten i Sigtuna placerade sig bland de 25% sämsta och lägst rankade kommunerna i landet. Tycker inte Socialdemokraterna att de äldre förtjänar en bättre hemtjänst än så?

Såväl i opposition som efter maktskiftet har en av våra viktigaste prioriteringar varit att kvaliteten i äldreomsorgen och framförallt hemtjänsten måste höjas. Att låta externa utförare ta över delar av hemtjänsten har varit ett medvetet och välgrundat drag för att få till en genomgripande förändring i en verksamhet som uppvisat dåliga resultat under lång tid. Andra exempel är de nyligen fattade besluten om kvalitetshöjande åtgärder utifrån de utvecklingsområden som identifierats efter höstens brukarundersökning och beslutet på Äldre- och omsorgsnämndens senaste sammanträde om att fördela statliga medel till hemtjänsten med syfte att höja kvaliteten.

Revisionsrapporterna som Socialdemokraterna hänvisar till är utförda av oberoende och professionella revisorer, KPMG, och kommunens lekmannarevisorer, fd politiker i Sigtuna. KPMG väljer att väga in upphandlingen av hemtjänsten som en kvalitetshöjande åtgärd. Kommunens lekmannarevisorer medger att beslutet att genomföra upphandlingen av hemtjänsten hade syftet att höja kvaliteten, men att åtgärden i sig inte ses som en kvalitetshöjande åtgärd.

Undrar om det är de professionella revisorerna eller lekmannarevisorerna som är mest tillförlitliga?

Vi säger det igen – till skillnad från tidigare socialdemokratiska kommunledningar vidtar vi åtgärder, vi följer upp och vi utvärderar för att höja kvaliteten på tjänsterna vi tillhandahåller. Det är där vi är nu. Vi är inte på något sätt i mål och vi fortsätter arbetet hela tiden med invånarnas bästa för ögonen. Men vad gör Socialdemokraterna? Jo, på ideologiska grunder klagar de över allt vi gör. För det som kanske förbryllar mest, är varför de envisas med att få tillbaka en lågkvalitativ kommunal hemtjänst om det inte beror på ideologisk övertygelse?

Vi har försökt hitta svaret på detta och gått tillbaka i tiden för att se vilka argument som använts i ärendet om att upphandla hemtjänsten. Vid åtminstone två tillfällen har Socialdemokraterna öppet hänvisat till ideologi.

Följande textrader är tagna ur socialdemokratiska reservationer i beslut om upphandlingen:

  • ”Socialdemokraterna yrkar avslag på ärendet av principiella skäl då vi anser att denna verksamhet ska skötas i kommunens regi.” (2019-08-14)
  • ”Vi socialdemokrater har tidigare reserverat oss i andra föreliggande ärenden om upphandlingen av hemtjänsten då vi anser att man inte bör upphandla hemtjänsten av principiella skäl.” (2019-11-27)

Om det inte är ideologi, vad är det då?

Som sagt, vi har mycket kvar att göra och vi fortsätter göra vad vi kan för att höja kvaliteten på det som Socialdemokraterna lämnade till oss. Och vi gör det alltid med invånarnas bästa för ögonen.

Josefin Brodd (M), ordförande äldre- och omsorgsnämnden

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

 

 

Tydliga skillnader mellan (M) och (S)

By Insändare

I en replik på vår senaste insändare (som skribenterna dessutom påstår vara ett svar på annan insändare, oklart varför) försöker Axelson och Johansson genom statistik visa att äldreomsorgen var bättre när Socialdemokraterna styrde kommunen. Man ska dock vara försiktig med statistik om man inte förstår hur den ska tolkas. Bakom siffrorna som (S) väljer att presentera från Socialstyrelsens mätningar från 2016, döljer sig nämligen det faktum att Sigtuna tillhörde de 25% sämsta kommunerna i landet. Under mer än tio år placerade sig Sigtuna i denna bottenkategori. Det är lång tid och att vända det kommer inte ske i en handvändning. Men en sak skiljer oss från (S), vi gör något åt saken. Vi är långt ifrån nöjda än, men med de satsningar vi nu gör, kommer vi göra skillnad för äldreomsorgen i Sigtuna kommun.

Att privatisera hemtjänsten är inget ideologiskt experiment som (S) påstår. För oss handlar det bara om en enda sak, att höja kvaliteten. Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning är privata utförare av hemtjänst bättre än de kommunala på 14 av 16 jämförbara kvalitetsparametrar. Tyvärr stämmer det däremot att (S) gjort hemtjänsten till en ideologisk fråga. Det är bara väldigt svårt att förstå varför de klamrar sig fast vid en kommunal hemtjänst som de inte lyckats förbättra under sin långa tid vid makten. Det gör det tydligt att det för (S) är viktigare med ideologi än att på allvar försöka göra livet bättre för våra äldre.

 För ganska precis ett år sedan, samtidigt som Coronapandemin slog till, startade de privata utförarna sin verksamhet i Sigtuna. Socialstyrelsens regelbundna mätningar av brukarnöjdheten utfördes samtidigt. Därmed blev mätningarna till viss del svåra att jämföra med föregående år och kommunen valde därför att genomföra en extra mätning. Analysen av det resultatet som presenterades för Äldre- och omsorgsnämnden i december 2020 visade inte på någon förbättring, men heller inte den försämring (S) påstår. Analysen gav däremot en god bild av vad som behöver förbättras och ligger nu till grund för beslutet om kvalitetsåtgärder inom hemtjänsten som nämnden ska fatta nästa vecka.

Axelson och Johansson försöker också måla upp en bild av lägre vaccinationstakt i Sigtuna än i andra kommuner och att detta på något märkligt vis skulle vara kommunledningens fel. Det visar antingen på en generande okunskap eller en häpnadsväckande fräckhet.

För det första, kommunen har ingenting med vare sig tillgång till vaccin eller takten av vaccinering att göra. Det borde stå klart till och med för (S) i Sigtuna, att vaccinationstakten ytterst påverkas av landets tillgång till vaccin.

För det andra, det är den socialdemokratiska regeringen som fördelar vaccinet till landets 21 regioner som i sin tur fördelar till kommunerna utifrån tillgång.

För det tredje, hur mycket en kommun får avgörs bland annat av befolkningsstorlek och andelen äldre. Sigtuna har en av landets yngsta befolkningar och därmed färre äldre än i de flesta andra kommuner. Eftersom det för tillfället bara är de äldre som vaccineras är det inte konstigt att Sigtuna också får färre doser än en kommun med fler äldre. En logik som till och med Axelson och Johansson borde kunna ta till sig. Att säga att vaccinationstakten är låg på grund av moderat handfallenhet är ett nytt lågvattenmärke från Socialdemokraternas sida.

Många kommuner i landet gör ett rekordöverskott 2020, vilket är ett resultat av en regering som fullkomligt gödslat pengar över kommunerna. I många fall befogat, men i många fall också överilat. När vi pratar om en stabil kommunal ekonomi är det inte tillfälliga statliga pengar vi pratar om. Det handlar om en ekonomi som gör att vi även framåt kan bära våra egna kostnader och ha en buffert om det något år blåser snålt. En ekonomi som möjliggör satsningar på välfärden utan att bit för bit behöva sälja av kommunens mark som var fallet när (S) styrde.

Vi vet att en stabil ekonomi visserligen inte är något som Socialdemokraterna brukar sikta på i sin budget och det är också det som är en av de tydligaste skiljelinjerna mellan moderat och socialdemokratisk politik. Vi fortsätter därför arbeta för ordning och reda i ekonomin samtidigt som vi fokuserar på att höja kvaliteten från socialdemokratiska bottennivåer.

Josefin Brodd (M), ordförande äldre- och omsorgsnämnden

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med stabil ekonomi kan vi öka kvaliteten

By Insändare

Vi har sagt det förr och säger det igen – för att kunna tillhandahålla de välfärdstjänster vi måste till kommuninvånarna krävs en stabil ekonomi som grund. När vi samtidigt måste arbeta med att öka kvaliteten från de bottennivåer som vi tog över efter tidigare socialdemokratiska kommunledningar, krävs det kraftfulla åtgärder och strama tyglar. Annars kommer vi aldrig nå vårt mål att tillhöra de 50 bästa kommunerna i landet att bo, leva och verka i.

Detta gäller i hög grad verksamheten inom äldreomsorgen. När vi tog över efter tidigare socialdemokratiska kommunledningar var kvaliteten i äldreomsorgen och framförallt hemtjänsten bland de sämsta i landet. Ett av våra viktigaste mål har därför hela tiden varit att öka kvaliteten och utveckla äldreomsorgen på ett hållbart sätt.

Tack och lov har vi på kort tid lyckats vända kommunens ekonomi från ett stort budgetunderskott till ett betydande överskott. Det betyder inte att vi nått våra mål eller är nöjda, men det ger oss goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att öka kvaliteten. Denna tid har givetvis inneburit tuffa, men också helt nödvändiga prioriteringar.

I alla lägen tar oppositionen chansen att kalla vårt ekonomiska uppföljningsarbete för nedläggning och nedskärningar. Socialdemokraterna har uppenbarligen ett ganska kort minne eller så väljer de bara att inte minnas de besparingar som de själva var ansvariga för. Under åren 2014 till 2017 var summan för effektiviseringar inom Äldre- och omsorgsnämnden hela 19 792 000 kr. Socialdemokraterna valde år 2016 att ogenerat lägga en tredjedel av kommunens totala effektiviseringsbeting på just Äldre- och omsorgsnämnden.

Det finns nog ingen kommunledning som väljer att effektivisera för skojs skull. Effektiviseringar görs för att man ska nå eller upprätthålla en stabil ekonomi. Socialdemokraternas effektiviseringar var, som bekant, inte lyckade. Resultaten uteblev och kommunen fortsatte att redovisa stora underskott. Det ekonomiska arbetet sedan vi tog över hösten 2017, har varit ett stålbad med effektiviseringar som varit tuffa, men helt nödvändiga och därmed också givit resultat och förutsättningar att nu kunna fokusera på kvaliteten.

Det gångna pandemiåret har gjort bristerna inom äldreomsorgen mer tydliga än någonsin tidigare. I princip alla landets kommuner har ett hårt arbete framför sig för att kunna nå förbättring inom äldreomsorgen, såväl inom hemtjänsten som på de särskilda boendena. Det behövs omfattande förändringar på nationell nivå, men det finns mycket som kommunerna kan göra redan nu.

Att Sigtuna nu har en ekonomiskt stabil grund att stå på gör våra förutsättningar goda. Redan nu är vi först i landet med att ha alla våra särskilda boenden kvalitetscertifierade, något som flera andra kommuner i landet uppmärksammat.

Ytterligare åtgärder som är på gång under 2021:

– Fler sjuksköterskor i Särskilt Boende för ökad sjukvårdskompetens

– Legitimerad dietist för att minska risken för undernäring och andra kostrelaterade problem.

– Äldrepedagoger i Särskilt Boende för att öka de äldres livskvalitet.

– Ökade språkkunskaper bland personalen, samt kompetens- och ledarskapsutveckling för en tryggare och mer tillfredsställande omsorg.

– Utökad dagverksamhet för att främja ett aktivt liv för de äldre och stödja anhöriga.

– Trygg hemgång för äldre efter sjukhusvistelse. Det ska vara trygg för äldre att fortsätta bo hemma även om förutsättningar förändras.

– Fortsatt utveckling av partnerskapet mellan kommunen och hemtjänstutförarna för att öka kvaliteten i hemtjänsten.

Utöver de stora satsningarna som vi gör för att höja kvaliteten i äldreomsorgen får kommunen även stora ekonomiska tillskott i form av statsbidrag. Dessa pengar ska användas förnuftigt så att vi kan skapa en kvalitetshöjning som är hållbar över tid. Vi är fast beslutna att nå våra mål och med dessa åtgärder tar vi bestämda steg i arbetet med att öka kvaliteten i äldreomsorgen.

Josefin Brodd (M), ordförande i äldre- och omsorgsnämnden

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

 

Tre till sex böcker – i veckan

By Insändare

Genom ett antal utspel hävdar Sigtunavänstern (S och V) att kommunledningen lägger ner Valsta bibliotek. Vänstern häver till och med ur sig att ”Biblioteksdöden kommer till Valsta”. Det är fel, det är faktaresistenta uttalanden och visar på ett häpnadsväckande försök att dölja sina egna tillkortakommanden.

Låt oss titta på fakta. Biblioteket i Valsta har under många år dragits med stora problem. Förutom problem med lokalen som fastighetsägaren vägrade åtgärda, med en två år lång nedstängning till följd, kan de stora problemen kopplas till den utbredda otrygghet som finns i och runt Valsta centrum. Den ökande otryggheten har lett till ett dramatiskt minskat antal boklån och arbetsmiljöproblem med biblioteksanställda som känt sig utsatta. Det senaste året har det lånats ut ca tre till sex böcker i veckan. Det är alltså inte kommunledningen som sviker biblioteket, det är invånarna som uppenbarligen inte är nöjda med hur biblioteket och dess omgivning fungerar.

Vad vill då Sigtunavänstern göra? Jo, fortsätta som vanligt, inte göra några förändringar, bortse från fakta och sopa problemen under mattan. Och framför allt – försöka få det att framstå som att kommunledningen sviker Valsta. Det är inte bara oärligt, det är dessutom korkat. Sigtunavänstern förmådde inte, under tiden de själva styrde, komma med konkreta förslag på hur de skulle komma till rätta med problemen. Istället tilläts otryggheten fortsätta rota sig och nu sitter vi med resultatet av deras inaktivitet.

Vår övertygelse är att Valstaborna efterfrågar en annan typ av verksamhet än ett traditionellt bibliotek som bara består av bokhyllor. Ett folkbibliotek är inte en lokal med böcker, utan en verksamhet som främjar läsning, kunskap och demokrati. Med närheten till biblioteket i Märsta centrum kommer tillgången till litteratur även fortsatt finns för Valstaborna samtidigt som fokus ligger på att öka läsandet och främja möten mellan människor.

Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för högtryck med förslag att fylla cafédelen med medborgarservice i form av kontaktcenter, närvaro från kompetenscenter, trygghetscenter och föreningsaktiviteter. Kulturskolan kommer ta plats i Valsta med prova-på-verksamhet, kurser och framträdanden. Även en hel mängd aktiviteter som ska verka för att öka läsintresset- och kunskapen planeras.

Allt det här redogjordes för på nämndens sammanträde förra veckan. Att en av de som nu skrivit den kritiska insändaren då framförde sin positiva förväntan på den nya inriktningen plötsligt ändrar sig och rättar sig efter partipiskan är beklämmande och visar att det för Sigtunavänstern i grunden inte handlar om att få biblioteket att fungera.

Ingen tidigare kommunledning har satsat, eller ens föreslagit så stora satsningar, som vi gjort och kommer göra fram till 2030 för att komma till rätta med problemen i Valsta. Inte minst gällande otryggheten som håller invånarna borta från centrum och biblioteket.

Förbättring kräver förändring.

 

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

Lars Björling (SfS), ordförande i kultur- och fritidsnämnden

Karolina Holst (M), vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden

 

Sigtuna tillhör landets mest segregerade kommuner

By Insändare No Comments

Sigtuna tillhör landets mest segregerade kommuner. Det visade en extern analys av kommunens socioekonomiska struktur. Resultatet var inte oväntat och såväl innan som efter maktskiftet 2017 har vi uppmärksammat problemet. Segregation är ett problem som skapar mänskligt lidande, otrygghet och stora kostnader. För att komma till rätta med detta har kommunledningen initierat ”Samhällsbyggnadslyftet”.  Det innefattar både sociala insatser och fysiska bostadspolitiska åtgärder. De segregerade områdena är direkt kopplade till det stora antalet hyresrätter som Socialdemokraterna lät bygga under sin tid vid makten. Med det tydliga resultatet av analysen som grund ska vi återställa balansen mellan upplåtelseformerna och bygga ett hållbart samhälle genom att vara noggranna med vad, hur och var vi bygger och samtidigt sätta in bevisat effektiva sociala insatser där behovet finns. Samhällsbyggnadslyftet kommer vara tongivande många år framöver.

En direkt följd av segregationen är otryggheten som tilläts bita sig fast under det långa socialdemokratiska styret. Även innan maktskiftet föreslog vi trygghetsskapande åtgärder, då tyvärr för döva öron. När vi tog över satte vi in omfattande åtgärder och numera avdelar även polisen stora resurser till kommunen. Mycket tack vare vårt tydliga fokus på att öka tryggheten.

Den fysiska miljön är viktig för invånarnas allmänna välbefinnande. På flera platser utför vi stora upprustningsprojekt. Till exempel förvandlingen av Borgmästarängen, den kommande upprustningen av Hamnplan, Strandpromenaden och Stora gatan i Sigtuna stad. I Märsta ska Kanonkulleparken rustas upp med bl.a. grillplatser, promenadslingor och i Valsta ska området runt centrum lyftas genom flera åtgärder. Överallt ska belysning förbättras, tunnlar rustas upp och mörka snår röjs. Det ska vara tryggt och snyggt i Sigtuna kommun.

Mycket arbete kvarstår, men steg för steg går vi i rätt riktning för att Sigtuna ska bli en av Sveriges bästa kommuner att leva och verka i.

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

Äldreomsorgen är högt prioriterad under 2021

By Insändare No Comments

År 2020 var som bekant ett mörkt år, inte minst inom äldreomsorgen. Det finns behov av stora förändringar på nationell nivå, men det finns också mycket kommunen kan göra redan nu. I budget för 2021 förstärker kommunledningen Äldre- och omsorgsnämndens ram med ca 33 miljoner. Det är en stor satsning, med syfte att hitta långsiktiga och hållbara arbetssätt inom äldreomsorgen, samt att höja kvaliteten och öka de äldres upplevda trygghet, hälsa och välbefinnande.

Under 2020 blev det tydligt vad vi behöver satsa på för att öka kvaliteten inom äldreomsorgen. Tydlighet och rutiner i arbetssätt är av största vikt. Därför fortsätter vi arbetet med att kvalitetscertifiera våra särskilda boenden. Det finns också ett stort behov av att höja den medicinska kompetensen. Vi avsätter medel för att öka bemanningstätheten när det gäller sjuksköterskor och vi förstärker hälso- och sjukvårdsorganisationen med en dietist och en apotekare. Utöver detta gör vi även satsningar för att utveckla ett nära och tydligt ledarskap, kompetensutveckling för personalen och för att höja personalens språk-kunskaper i svenska.

Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande utifrån individens behov är viktigt inom äldreomsorgen. För att utveckla det arbete som utförs redan idag, ska det under 2021 anställas äldrepedagoger som ska arbeta på våra särskilda boenden. Slutligen tillförs även medel för att utveckla så kallad Trygg hemgång efter sjukhusvistelse, införa tillsyn via nattkamera och för att utöka antalet platser i dagverksamheten.

Josefin Brodd (M), ordförande, Äldre- och omsorgsnämnden

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

 

 

Nyanlända ska inte ha förtur i bostadskön

By Insändare No Comments

För ganska exakt ett år sedan skrev vi en insändare på samma tema, under våren 2020 var frågan aktuell i samband med ändringar i EBO-lagen och nu är det alltså dags för en tredje gång. Samtliga gånger har oppositionsrådet Marie Axelsson varit ute i media och gett en helt felaktig beskrivning av det gedigna integrationsarbetet som bedrivs i Sigtuna kommun. Antingen tror hon att svartmålning är ett sätt att vinna väljare eller så förstår hon helt enkelt inte hur kommunen arbetar.

Vi hoppas detta blir sista gången vi måste förklara för oppositionsrådet och andra högljudda socialdemokrater att vi inte tänker ge nyanlända förtur till bostäder i Sigtuna kommun. Vi tycker nämligen det varken är rättvist eller vettigt. I Sigtuna ska samma krav ställas på alla bostadssökande.

2016 införde den socialdemokratiska regeringen anvisningslagen som tvingade Sveriges kommuner att ta emot nyanlända oavsett om man hade lediga bostäder eller inte.

Alla känner till att bostadsbristen är akut i Storstockholmsområdet, men ändå är det här kommunerna tvingats ta emot flest nyanlända. Sigtunas bostadsmarknad är också ansträngd, men sedan 2016 har vi tvingats ta emot nästan 400 nyanlända och erbjuda dem lägenheter under två års tid, den så kallade etableringstiden.

För att klara av anvisningarna har vi tvingats att ta i anspråk lägenheter reserverade för sociala ändamål, så som för våldsutsatta kvinnor eller personer med missbruk eller andra allvarliga sociala problem. Lägenheter som är tänkta att användas för korttidsboende.

Vi har länge, även under socialdemokratiskt styre, stått för principen att nyanlända efter två år ska kunna ta ansvar för sin egen boendesituation. Vi vet att det pga. bostadssituationen i Stockholmsregionen är svårt och därför ger kommunen vid behov stöd och hjälp vid bostadssökande. Med anledning av bostadssituationen kan det därför finnas behov att söka även utanför kommunen.

Alternativet till detta är att låta nyanlända gå före i bostadskön och passera personer som stått i kö i flera år. Är det så socialdemokraterna och Marie Axelsson vill att bostäder ska fördelas? Och det viktigaste – är det så du som köat länge och längtar efter att flytta in i din egen bostad i Sigtuna kommun, vill att bostadskön ska fungera? Det tycker iallafall inte vi.

Mattias Askerson (M), ordförande utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Olov Holst (M), ordförande kommunstyrelsen

Vi stärker ekonomin och satsar på välfärden

By Insändare No Comments

Det är ibland lätt att vara i opposition. Man kan helt bortse från hur det såg ut när man själv styrde, man kan göra av med pengar man inte har och man kan hävda att man vet saker ingen annan vet. Marie Axelssons insändare visar upp en provkarta på det mesta av detta.

När vi, hösten 2017, tog över kommunledningen, tog vi över något som kan liknas vid ett konkursbo med stora underskott i driften och en galopperande låneskuld om ca 1,5 miljarder kronor. Under en lång rad år med socialdemokratiskt styre hade kommunen medvetet gått back. År efter år lät man kommunen göra stora minusresultat och underskotten täcktes upp genom att man bit för bit sålde av skattebetalarnas mark.

Den moderatledda kommunledningens första prioritet har hela tiden varit att stabilisera och stärka ekonomin. Det har resulterat i att det strukturella underskottet på ca 60mkr som socialdemokraterna lämnade efter sig, på bara några år har vänts till ett stabilt överskott på nästan samma summa. Alltså en reformering av ekonomin på nästan 120mkr. Det har inte varit lätt. Det har krävt krafttag i våra budgetar, det har krävt noggrann ekonomistyrning och uppföljning, och det har krävt varsamhet i hur vi hanterar skattebetalarnas pengar. Allt det som socialdemokraterna under sina år vid makten slarvade med.

I februari visste ingen av oss hur, eller när, de aviserade välfärdspengarna skulle betalas ut. Vi visste inte om pengarna skulle komma med särskilda krav, som ofta är fallet med statsbidrag, om de skulle betalas ut under ett år eller flera, och så vidare. Kanske hade Marie Axelsson en kristallkula eller andra spådomstalanger, som redan då gav henne en helt unik insikt i vad framtiden hade att erbjuda? Det är dock inte sannolikt, utan hennes uttalanden ska snarare ses som ett populistiskt utspel när vi nu har facit i hand. Så kan man kanske agera som oseriös opposition, men knappast som ansvarstagande kommunledning.

I mars slog Coronapandemin till med full kraft. Sigtuna, tillsammans med resten av världen, kastades in i ett kaosartat läge. Ingen kunde då veta hur pandemin skulle slå mot vår kommun. Det stod dock ganska snart klart att Sigtuna riskerade att drabbas extra hårt eftersom de två branscher där många Sigtunabor arbetar, rese- och besöksbranschen, var och är fortfarande, bland de allra hårdast drabbade.

Kommunens ekonomi är, som bekant, helt beroende av skatteintäkter. Med risk för en kraftigt ökande arbetslöshet, som dessutom skulle öka kostnaderna för försörjningsstöd, var det knappast läge att mitt under ett budgetår börja skjuta ut pengar i verksamheterna och på så sätt öka våra kostnader. Kommunledningen har varit noggrann och konsekvent istället för att i tider av osäkerhet reagera först och tänka sen.

Att det sedan visat sig att Sigtuna tillsammans med en stor del av Sveriges kommuner, kommer att göra ett rekordresultat 2020 beror på faktorer väldigt få kunde förutspå ens efter sommaren.

Men Marie Axelsson behöver inte vara orolig. Pengarna kommer användas i välfärdens kärna, nämligen genom att bygga nya förskolor och skolor. Tack vare den numera välskötta ekonomin och tillskottet från staten slipper vi låna varenda krona på det sätt som Axelsson och socialdemokraterna gjorde under sina år vid makten.

Just nu arbetar vi med budgeten för nästa år. En budget som kommer ha helt andra förutsättningar för satsningar på välfärden än tidigare år. Detta som ett direkt resultat av ett hårt och målmedvetet arbete med att stabilisera en trasig ekonomi. Ett arbete som nu börjar ge resultat på riktigt.

 

Olov Holst (M), gruppledare och kommunstyrelsens ordförande

Gill Brodin (C), gruppledare

Pernilla Bergqvist (L), gruppledare

Karsten Bjärbo (KD), gruppledare

Lars Björling (SfS), gruppledare

 

Sigtuna kommun får enskilt möte med civilministern

By Insändare No Comments

Den 10 juli publicerade märsta.nu en artikel om att civilminister Lena Micko bjuder in Sigtuna tillsammans med 13 andra kommuner till ett möte den 2 september för att diskutera särskilda åtgärder som ska minska de negativa effekterna av Coronapandemin.

Redan i början av mars identifierade jag och kommunledningen (M, C, L, KD och SfS) de stora riskerna och de långsiktiga effekterna av pandemin. Det var uppenbart att den skulle slå hårt mot Sigtunas två huvudnäringar, besöksnäringen och resenäringen. Nästan en tredjedel av kommunens arbetande invånare arbetar inom dessa två sektorer och såväl besöksnäringen som resenäringen hade i slutet av mars tappat runt 98% av sina bokningar och kunder. Risken för stor arbetslöshet i kommunen var, och är fortfarande, uppenbar. De flesta kommuner i Sverige drabbas negativt av pandemin, men Sigtuna tillhör ett fåtal kommuner som drabbas extra hårt, vilket uppmärksammats av såväl landshövdingen som av SVT och andra medier.

Därför tog jag initiativ till att med en s.k. hemställan kontakta regeringen för att be om särskilt stöd till Sigtuna kommun. Stödet omfattade totalt ca 660mkr fördelat över tre år. Dessa pengar var primärt inte pengar rakt in i kommunkassan, utan kostnader för t.ex. arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillsammans med arbetsförmedlingen, stöd för utökade utbildningsinsatser, stöd för ökad marknadsföring av Sigtuna som besöksmål samt stöd för etableringen av ett forsknings- och utvecklingscenter för framtidens hållbara resande. I ett första svar från civilminister Lena Micko var tonen avvisande med en underliggande mening att alla Sveriges kommuner är drabbade och att det inte var särskilt svårt för just Sigtuna.

Kommunledningen godtog inte det svaret utan jag skrev återigen till civilministern och förklarade att Sigtuna måste ses som särskilt drabbat, vilket med lätthet också kan stödjas i siffror och statistik. Jag och kommunledningskontoret lade ned avsevärd möda på att framföra vårt ärende och för att få till ett möte för att diskutera Sigtunas situation. Detta har nu beviljats och den 25 augusti kommer en delegation (där även oppositionsrådet ingår) från Sigtuna att ENSKILT träffa civilministern för att tala om just våra förslag till lösning. Detta möte är frukten av ett väl underbyggt material, hårt arbete och envishet.

Mötet som märsta.nu refererar till, och som oppositionsrådet uttalar sig om, ska äga rum den 2 september och är ett helt annat möte. Till det mötet är 14 kommuner inbjudna och syftet är delvis ett annat. Dels får varje kommun bara fyra minuter på sig att framföra sina budskap, dels verkar syftet i huvudsak vara att civilministern vill samla in information från olika kommuner som drabbats särskilt hårt. Detta är givetvis mycket bra och välkommet, men det separata mötet med civilministern den 25 augusti är naturligtvis ännu viktigare då vi får 45 minuter enbart för Sigtuna.

Mitt mål har hela tiden varit att Sigtuna kommun på sikt ska komma starkare ur krisen. Mycket kan vi göra själva för att det ska bli så, men staten och regeringen sitter på den riktigt stora verktygslådan för att det ska lyckas. Jag tror och hoppas att civilminister Lena Micko ser positivt på detta och att vi vid mötet den 25 augusti kan etablera en konstruktiv dialog som leder till att skapa förståelse för behovet av särskilt stöd till vår kommun.

Olov Holst, (M) kommunstyrelsens ordförande

Inget misstag att lägga ner KPR

By Insändare No Comments

Vi vet inte för vilken gång i ordningen Bruno Landstedt återkommer till frågan om nedläggningen av det kommunala pensionärsrådet (KPR). Den här gången med påståendet att det var ett misstag och att det gjordes för att deltagarna upplevdes som besvärliga. Inget av detta stämmer förstås.

Kommunledningen var, som alltid, ytterst noggrann innan beslutet att ersätta KPR med annan form av medborgardialog togs. En gedigen utredning gjordes och låg till grund för beslutet. Rådet lades ned eftersom det inte var ett effektivt verktyg för medborgardialoger. En liten, priviligierad skara personer som dessutom i många fall hade andra politiska uppdrag och därmed möjlighet att påverka ändå, träffade politiker och tjänstemän på möten där det sällan framfördes konstruktiva förslag eller tankar. Stora resurser lades ned på dessa möten, men med minimal effekt på kvaliteten i äldreomsorgen.

Landstedt själv lyfter tydliga bevis för detta i sin insändare genom att nämna hur dåligt Sigtunas äldreomsorg rankades under de 15 åren när han och socialdemokraterna styrde kommunen, trots att KPR då var ”aktivt”. Det torde därmed vara uppenbart att KPR aldrig varit lösningen på problemet. Landstedt skriver i sin slutreplik att ”äldrefrågan återinförs i form av ett nytt och förhoppningsvis bättre KPR”. Han är alltså fullt medveten om att KPR inte fungerade tillfredsställande, men ändå begär han gång på gång att det ska återinföras.

Det finns flera påståenden i insändaren som är både märkliga och felaktiga. Till exempel att fler äldrefrågor kom upp på kommunstyrelsens (KS) bord när dåvarande kommunstyrelseordförande (KSO) var ordförande i KPR. Äldrefrågor ska givetvis hanteras av äldre- och omsorgsnämnden. I vissa fall ska ärenden som berör äldreomsorgen, t.ex. rörande byggnation och liknande, hanteras av KS.  Dock har dessa ärenden alltid passerat äldre- och omsorgsnämnden innan hantering och beslut i KS. Att dessa skulle blivit färre har nog Bruno Landstedt svårt att påvisa.

Vidare påstår Landstedt att Äldreriksdagen är nedlagd. Detta stämmer inte, utan med anledning av den pågående pandemin tvingades vi ställa in den i år. Något som även Landstedt borde ha förståelse för.

Landstedt lyfter också bristerna som framkommit under Coronapandemin och får det att låta som om de är lokala och unika för Sigtuna. Inget kan vara mer missvisande. Bristerna är nationella och kan till stor del läggas Landstedts egna s-regering till last.

Den moderatledda kommunledningen vill förstärka och förbättra kommunens arbete kring frågor som berör våra äldre och pensionärer. Även fortsättningsvis ska det primärt vara äldre- och omsorgsnämnden som hanterar dessa frågor. Men fler invånare ska få möjlighet att vara delaktiga, inte enbart ett fåtal individer från väletablerade pensionärsorganisationer. Därmed inte sagt att dessa organisationer inte fyller en viktig funktion i vår kommun. Det är beklagligt att Landstedt påstår att KPR lades ner för att deras krav upplevdes som besvärliga, då vi under våren aktivt försökt skapa en god dialog och hitta nya samarbetsformer med organisationerna. En dialog där även Landstedt deltagit. Uppfattningen från vår sida var att vi hittat ett sätt att arbeta tillsammans framöver, men i och med denna insändare får vi anta att diskussionerna fortsätter även efter sommaren.

Kommunledningen har fullt fokus på att göra äldreomsorgen i Sigtuna till en av landets bästa. Förutom skolan finns det inget område som ges så mycket fokus och resurser som äldreomsorgen. Det kommer däremot ta tid att återuppbygga det socialdemokraterna raserade under sina år vid makten. Lösningen är inte att återinrätta ett kommunalt pensionärsråd som uppenbarligen inte fungerade tillfredsställande.

Josefin Brodd (M), ordförande i äldre- och omsorgsnämnden

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande