Insändare

Sigtuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Vi producerar de bostäder och vi skapar de arbetstillfällen Region Stockholm och landet så väl behöver. De senaste tio åren har kommunens befolkning ökat med över 9 000 personer (+22 procent) och fler än 10 000 nya arbetstillfällen har skapats.

Sigtuna är en utpräglad pendlarkommun och vi är helt beroende av fungerande infrastruktur för in- och utpendling. Region Stockholm har under lång tid underlåtit att investera i nödvändiga kollektivtrafikförstärkningar och genomfört undermåliga upphandlingar med operatörer. Det gäller såväl buss- som pendeltågstrafik. Följden har blivit att Regionen inte lyckats möta de ökade behoven som följer av kommunens kraftiga expansion vilket lett till sjunkande kollektivanvändande.

En redan dålig situation har sedan årsskiftet 2022/2023 dessutom eskalerat och blivit ännu sämre. Under vintern och våren 2023 har ovanligt många pendeltåg antingen ställts in eller blivit försenade på grund av personalbrist. Det här får såklart stora och kännbara konsekvenser. Läget är kritiskt för Sigtuna kommun och våra invånare som i allt högre utsträckning förlorar förtroendet för Regionens förmåga att leverera pålitlig kollektivtrafik.

Våra invånare kan inte ta sig till sina arbeten eller vara säkra på att hinna hämta sina barn i tid från förskolan. Vårt lokala näringsliv kan inte längre försäkra sig om att kunna rekrytera nyckelkompetens på grund av den situation som råder och kommunens verksamheter blir kraftigt påverkade av att vi har medarbetare som inte kan ta sig till jobbet.

Men det är inte bara Sigtuna kommun och våra invånare samt lokala företag som drabbas hårt. Hela regionen berörs. Långsiktig hållbarhet blev ledordet för det reviderade regionala trafikförsörjningsavtalet. Vi kan inte se att det efterlevs i hur Region Stockholm hanterar kollektivtrafiksituationen. Några av alla de negativa effekter som följer av Regionens bristfälliga hantering av kollektivtrafiken är nämligen:

• Folk tar bilen till och från Sigtuna kommun, vilket leder till ökad trafik på redan hårt belastade trafikleder som till exempel E4 och med kraftigt ökade utsläpp och tidsförluster på grund av köer som följd.
• Regionens egna högt ställda miljö- och klimatmål kommer inte att kunna nås. Kollektivtrafiken är det kanske viktigaste redskapet för att få ner utsläppen från transportsektorn men invånarna väljer i allt högre utsträckning bort det alternativet.
• Regionens ekonomiska utveckling hämmas. För, som det står i RUFS 2050: ”Tillgängligheten med kollektivtrafik är avgörande för arbetsmarknadens funktion i regionen och därmed för regionens ekonomiska utveckling.”
• I Stockholmsregionen behövs såväl fler bostäder som arbetstillfällen, men så länge människor har problem att ta sig till och från sina arbeten tvingas Sigtuna kommun att revidera både bostadsbyggnadsplanerna och planarbeten för nyetablering av företag.

Region Stockholm har slagit fast att ”Kollektivtrafikens restid mellan regionala stadskärnor, och till Arlanda flygplats, ska vara konkurrenskraftig med bilens restid.” Så ser det inte ut idag. Inte på långa vägar.

Även om bilresandet medför köer på grund av ökat resande så rullar i alla fall bilen, till skillnad mot regionens pendeltåg och bussar. Det är därför lätt att förstå att Sigtuna kommuns invånare och alla som har sina arbetsplatser i kommunen hellre tar bilen när kollektivtrafiken både är underdimensionerad och opålitlig.

Så länge Regionen inte kan presentera en långsiktigt hållbar krisplan för såväl en pålitlig som utökad kollektivtrafik kommer det få några omedelbara följder. Sigtuna kommun kommer till exempel inte att fortsätta vara en av de kommuner som jobbar hårdast med att förse Stockholmsregionen med nya bostäder. Vi kommer inte vara lika offensiva i vårt arbete med att skapa nya, ytterst välbehövliga, arbetstillfällen i kommunen. Vi kommer inte heller gå in i det nya RUFS-arbetet med en positiv anda så länge inte Regionen kan garantera en pålitlig och korrekt dimensionerad kollektivtrafik.

Måttet är rågat för Sigtuna kommun. Det håller inte att Regionen skyller på andra aktörer och upphandlade operatörer. Det är Regionen som är huvudman för kollektivtrafiken och ytterst ansvarig för att leverera de tjänster sigtunaborna betalar för via skattsedeln och är helt beroende av. Det är Regionens uppgift att se till att utlovade tjänster levereras enligt avtal.

Vi kräver därför nu att Region Stockholm tar sitt ansvar för infrastrukturen i stort och den spårbundna trafiken i synnerhet, och vi vill ha svar på nedanstående frågor:

• När kan våra invånare se en förbättring?
• Vad gör Regionen i närtid för att pendeltågen ska gå på tid och med regelbundenhet?
• Vad gör Regionen för framtiden för att säkra en långsiktigt robust leverans av kollektivtrafiktjänster som är helt avgörande för Sigtuna kommun?
• När kommer Regionen presentera en helt nödvändig, och trovärdig, krisplan för att åtgärda den ohållbara situationen?

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande, Bengt Hellström (KD), gruppledare, Pernilla Bergqvist (L), gruppledare, Gill Brodin (C), gruppledare, Lars Björling (SfS), gruppledare

Den 9 maj fattade kommunstyrelsen beslut om att påbörja arbetet med att bygga ett Kultur- och aktivitetscenter (KAC) i Valsta. Alla partier utom Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V) röstade ja. (S) och (V) röstade nej.

Den omfattande projekteringen för KAC har pågått i drygt ett år och tar sitt avstamp i den stora medborgardialog som genomfördes med Valstaborna 2018-2019. Högt upp bland önskemålen från Valstaborna fanns en ny mötesplats. Platsen eller byggnaden skulle vara fylld med aktiviteter för både gamla och unga. Efter gediget arbete och flera studiebesök i andra kommuner är nu det formella beslutet att bygga denna efterfrågade mötesplats fattat.

KAC kommer bland annat innehålla bibliotek, café, kök som går att hyra, kommunens kontaktcenter, möteslokaler och samtalsrum, mediastudios, lokaler för dans och musik, en så kallad black-box för uppträdanden, teaterarrangemang, filminspelningar och fester, hantverksverkstad samt någon form av externa aktör med lekland, klättervägg eller e-sportarena. Lokalerna kan nyttjas av såväl kommunens verksamheter som av föreningar och privatpersoner som kan hyra dessa. Som alla förstår – det ska bli en byggnad fylld av liv, aktiviteter och möten mellan människor. Precis det som Valstaborna önskade. Det faktum att många människor kommer befinna sig i eller vid KAC är också en viktig förutsättning för att öka tryggheten i området som är ett av huvudsyftena med initiativet.

Placeringen av KAC har utretts noga och flera platser har undersökts. Projektgruppen har till slut landat i en placering framför Valsta centrum intill den lilla bergkullen som finns där idag. Här kommer KAC att vara lättillgängligt, väl synligt och därmed attraktivt att besöka. Byggnaden ska också sticka ut arkitektoniskt. Därför kommer en arkitekttävling utlysas där det mest intressanta förslaget kommer byggas.

Till allt det här säger alltså (S) och (V) nej. Man kan undra varför? De påstår att det är för att platsen är fel och föreslår i stället en plats ”norr om Valsta centrum”. En plats som är undanskymd och omöjlig att bygga på om man inte river gamla Valstaskolan. En rivning av en fullt fungerande skolbyggnad som skulle kosta minst 65 miljoner kronor. Varifrån ska (S) och (V) få de pengarna? Ska de tas från skolan, äldreomsorgen eller socialtjänsten?

Nej, grundorsaken till att (S) och (V) vill stoppa Kultur- och aktivitetscentret är nog en annan. Under sina år vid makten lovade Socialdemokraterna upprepade gånger Valstaborna att bygga någon form av ”allaktivitetshus”. Men det löftet uppfylldes aldrig trots att man hade 15 år på sig. När den moderatledda kommunledningen nu på riktigt genomför det (S) lovade, sprider sig paniken. Då blir det viktigare att säga nej än att ge Valstaborna det de önskat sig i åratal.

Moderaterna däremot, lovar inte allt till alla – men vi håller vad vi lovar.

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

Ända sedan maktskiftet 2017 har Valsta fått stor uppmärksamhet och stora satsningar för ökad trivsel och trygghet har gjorts i området på flera olika sätt. Den moderatledda kommunledningen har arbetat systematiskt, metodiskt och långsiktigt för att öka tryggheten, motverka den utbredda segregationen och bryta utanförskapet som tidigare kommunledningar låtit bita sig fast i kommundelen. Det är inte ett arbete som kunnat genomföras över natt, utan det kräver tid och stora resurser. Under hela mandatperioden har vi tilldelat Valsta större resurser än någon annan kommunledning någonsin gjort.

Kommunledningen arbetar som sagt metodiskt med de stora frågorna. Därför utgår allt det arbete vi nu gör i Valsta från den stora medborgardialog som utfördes med Valstaborna 2018-2019. Baserat på medborgardialogen har vi bland annat genom projekten Trygga Valsta och Valsta 2030 utfört konkreta åtgärder som röjning av otrygga buskage, förbättrad belysning, trygga och upplysta tunnlar, fler bänkar, utegym, en aktivitetsyta med isbana framför centrum mm. Valsta 2030 består också av ännu fler långsiktiga satsningar och mer omfattande utveckling av området över tid.

God tillgång till kultur och fritidsaktiviteter är viktigt för att skapa trivsel och glädje i samhället.  Det ökar trygghetskänslan genom att vanliga invånare vill, och vågar, besöka området. I mål och budget för 2022-2024 gav vi uppdraget att genomföra uppförandet av ett Kultur – och aktivitetscenter (KAC) i Valsta. Även denna idé kommer från medborgardialogen då invånarna efterfrågade en samlingsplats att lätt kunna mötas på och som skulle kunna bidra till trygghetsskapande vuxennärvaro. KAC föreslås placeras precis framför Valsta centrum, vilket kommer göra den tillgänglig för alla och skapar bra förutsättningar för att locka till sig fler besökare. En arkitekttävling ska utlysas för att byggnaden ska sticka ut, väcka uppmärksamhet och samtidigt passa såväl behovet som miljön på bästa sätt.

KAC kommer fyllas med spännande och lockande aktiviteter. Bland annat bibliotek, café, kök som kan hyras av privatpersoner och föreningar, mediastudios, hantverksverkstad, en s.k. black box (för musikspelningar, teater, mässor och fester), lokaler för dans och musik och någon form av lekland och kanske klättercenter. Bara för att nämna något av allt som ska rymmas i den 2000kvm stora byggnaden.

Uppförandet av KAC är en del av Samhällsbyggnadslyftet, ett kommunövergripande reformpaket med syftet att minska och motverka segregationen i kommunen och stärka hela kommunens attraktivitet. KAC är, förutom satsningen på skolor och förskolor, den största enskilda satsningen för att motverka segregation, utanförskap och otrygghet som gjorts i Sigtuna kommun. Det är en mycket spännande reform som kommer tillföra mycket för området och för hela kommunen.

Parallellt med kommunledningens omfattande arbete basunerar Socialdemokraterna ut att det är ”Valstas tur nu”. Det ger upphov till så många frågor. Varför var det inte Valstas tur under de 15 år som de hade makten? Varför lät man den organiserade brottsligheten få fäste och äta sig in i samhällsstrukturen? Varför lovade man Valstas invånare storstilade satsningar som aldrig blev av? Varför blundade man för signalerna om att otryggheten ökade och segregationen bredde ut sig? Varför skulle Valstaborna lita på Socialdemokraterna den här gången?

För den här kommunledningen har det varit Valstas tur sedan vi tog över 2017 och vi blundar inte för problemen som tidigare kommunledningar skapat. Vi står för att vi inte nått alla våra mål ännu, men lovar samtidigt att vi kommer fortsätta vårt arbete för att göra Valsta och Sigtuna kommun bättre. Det går inte alltid så fort som vi önskar. Särskilt inte när två år av pandemi lamslagit våra verksamheter. Men vi släpper inte ögonen från bollen och det vi gör för Valsta är inget politiskt spel för gallerierna. Det är på riktigt och det kommer att hända.

Olov Holst (M), Gill Brodin (C), Pernilla Bergqvist (L), Bengt Hellström (KD), Lars Björling (SfS)

I en insändare kommenterar Miljöpartiet (MP) bokslutet för 2021 som klubbades av Sigtunas kommunfullmäktige den 28 april.  De gör det med rubriken ”Inte ett resultat att vara stolt över”.

Kritiken består av två huvuddelar. Dels, inte förvånande, riktat mot kommunens hållbarhetsarbete. Dels mot det goda ekonomiska resultat Sigtuna kommun presterade 2021.

När det gäller miljö och hållbarhet driver (MP) lokalt såväl som nationellt en politik som till stor del är symbolbaserad och som allt fler invånare i Sverige tar avstånd från. I opinionsmätning efter opinionsmätning hamnar de under riksdagsspärren på 4%. (MP) har gått från att driva en miljöpolitik som var på riktigt och som folk faktiskt förstod, till att försöka sälja in en livsstil som allt färre kan relatera till. Det riktiga miljö- och hållbarhetsarbetet står numera den moderatledda kommunledningen i Sigtuna för. Vi har tagit ett helhetsgrepp på det nödvändiga hållbarhetsarbetet och genomför systematiska och långsiktiga åtgärder som driver arbetet framåt. Vi har till och med skapat ett särskilt Agenda 2030-utskott för att frågorna ska prioriteras och inte tappas bort bland allt annat som en kommun ska arbeta med. Det är mer än (MP) lyckades med trots alla år i en socialdemokratisk majoritet.

Kritiken gällande kommunens överskott visar framför allt att (MP) inte kan och inte förstår ekonomi. Det blir också uppenbart vid de årliga budgetprocesserna där partiet tydligt visar sin bristande kompetens. Att inte förstå att en kommunal verksamhet behöver stabila och förutsägbara ekonomiska förutsättningar med marginaler (dvs. överskott) som garanterar en fortsatt verksamhet även om något oförutsett inträffar, är möjligen naivt eller ett utslag av opportunism som man kan kosta på sig i opposition. Men att inte kunna analysera ett rekordöverskott som till stor del består av engångseffekter beroende på pandemi och den största markaffären i kommunens historia och tro att de pengarna går att anställa en massa ny personal för, är direkt häpnadsväckande. De här pengarna fanns 2021, men kommer inte finnas 2022 och framåt. Om (MP) fått bestämma hade vi i år stått med en rad nyanställda medarbetare, men inga pengar att betala deras löner med. Det visar med all önskvärd tydlighet att Miljöpartiet i Sigtuna inte har kompetensen att styra en kommun.

Låt oss hoppas att väljarna kommer ihåg det den 11 september.

Olov Holst (M), Gill Brodin (C), Pernilla Bergqvist (L), Bengt Hellström (KD), Lars Björling (SfS)

Ikväll förväntas fullmäktige godkänna årsredovisningen för 2021, ännu ett år präglat av pandemin som skapade situationer långt ifrån det normala. Det är därför glädjande att kunna konstatera att Sigtuna kommuns verksamheter klarat sina uppgifter mycket bra.

Ekonomin är stark, stabil och långsiktig. Återigen presenteras ett rekordresultat, vilket visar att vi har ordentliga säkerhetsmarginaler och klarar ekonomin även när oförutsedda händelser inträffar. Så har det inte alltid varit i Sigtuna. Under 2021 har låneskulden minskat och soliditeten samt självfinansieringsgraden ökat. Detta trots rekordstora investeringar, primärt i helt nödvändiga förskole- och skolbyggnader runtom i kommunen. Vi bygger steg för steg bort de tillfälliga paviljonger som stått på skolgårdarna i årtionden.

Den största markaffären i Sigtunas historia slutfördes och ledde till etableringen av nya logistikföretag i Rosersberg som sammantaget skapar drygt 1000 nya arbetstillfällen. Det är givetvis väldigt bra, då kommunens största bransch, rese- och besöksnäringen, drabbats extra hårt av pandemin med hög arbetslöshet som följd.

De kommunala verksamheterna har, som ovan nämnts, klarat sina uppgifter på ett förträffligt sätt givet förutsättningarna under pandemin. Det gäller samtliga verksamheter, men låt oss särskilt nämna några.

Grundskolan går från klarhet till klarhet och elevernas resultat är nu bland landets bästa. Valfriheten för barn och föräldrar har ökat genom att Internationella engelska skolan öppnat en F-9-skola och Raoul Wallenbergskolorna öppnat en ny förskola i kommunen.

Förutsättningarna för att bedriva äldreomsorg av hög kvalitet har varit en av de största utmaningarna då gruppen äldre varit särskilt drabbad av pandemin. Arbetet med kvalitetsutveckling har därför inte kunnat genomföras fullt ut. Det finns mycket kvar att förbättra, men samtidigt visar bokslutet att kommunledningen satsar mer pengar på äldreomsorg än snittet i såväl regionen som riket i helhet. Detta skapar långsiktiga förutsättningar för en höjning av brukarnöjdheten.

Individ- och familjeomsorgen har haft en utmanande tid. Pandemin har skapat en situation med ökat våld i hemmet, ökad drogproblematik och ökat antal omhändertagande av barn som riskerar att fara illa. Förvaltningen har dock gjort ett mycket bra arbete.

Trots utmaningar under pandemin är det glädjande att kunna konstatera att sjukfrånvaron i kommunen under året totalt sett sjönk med nästan 2% jämfört med 2020. Till viss del kan det hänföras till en ökad vaccinationsgrad, men det prioriterade arbetet med att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare börjar också ge synliga resultat.

Under 2021 ökade befolkningsmängden med 736 personer. När vi nu godkänner Årsredovisningen för 2021 gör vi det i ett läge där vi precis kommit ut ur pandemin, men i stället gått in i ett läge med ett fullskaligt krig i vår geografiska närhet. Hur Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina kommer påverka kommunen under 2022 är för tidigt att säga. I skrivande stund går våra tankar till det ukrainska folket med löftet att Sigtuna kommer göra vad som står i kommunens makt för att hjälpa till i den humanitära katastrof som kriget skapat.

Olov Holst (M), Gill Brodin (C), Pernilla Bergqvist (L), Bengt Hellström (KD),      Lars Björling (SfS)

De senaste två åren har inneburit stora utmaningar för äldre- och omsorgsnämnden. Verksamheterna inom nämndens ansvarsområde är antagligen de som varit mest drabbade av pandemin. Trots stora utmaningar har ett intensivt arbete pågått för att möjliggöra och stärka valfriheten inom äldreomsorgen. Självbestämmande och möjlighet att välja insatser och stöd måste vara lika möjligt oavsett om du är gammal eller ung.

Att ställa om och arbeta för en äldreomsorg som respekterar de äldres självklara rätt att få välja utförare inom hemtjänsten eller var man vill bo är en process som är komplex, tar tid och som kräver resurser. Kommunledningen i Sigtuna fortsätter att arbeta för att möta och respektera de starka önskemål om valfrihet som finns bland kommunens invånare.

Vi har, och är fortfarande, bundna av avtal som hindrat valfrihet. Det finns till exempel fortfarande stora utmaningar med mycket långa hyresavtal för våra särskilda boenden som försvårar en övergång till full valfrihet. Avtal som tecknades av den tidigare socialdemokratiska kommunledningen då man sålde av samtliga kommunala boenden till en extern aktör. Men vi måste gå vidare och kan inte längre låta dessa avtal hindra den utvecklingen mot valfrihet som vi hela tiden varit vår målsättning.

Valfrihet i Hemtjänsten

Nuvarande avtal med externa utförare inom hemtjänsten löper ut under 2023. I samråd med dessa har vi beslutat att inte förlänga avtalet. Gällande avtal ger inte utrymme för den valfrihet vi vill se. Ett nytt avtal håller på att utformas där vi tar lärdom av det tidigare och från de erfarenheter och brukarönskemål som vi tagit del av. Lärdom hämtas också från kommuner som har goda kvalitetsresultat i sina valfrihetssystem. Grundförutsättningen är enkel – den leverantör som erbjuder bäst kvalitet kommer att gynnas. Vi hoppas på fortsatt gott samarbete med våra nuvarande utförare, men antalet utförare måste utökas och bli minst fyra i syfte att öka valfriheten.

Valfrihet i särskilt boende

De äldre i kommunen har under lång tid framfört starka önskemål om att få välja var man ska bo. En självklarhet kan man tycka, men så är det inte riktigt idag.

Vi har idag två typer av särskilda boenden. Dels fyra boenden som vi hyr från externa fastighetsägare, men driver i egen regi. Dels upphandlade platser på andra boenden som helt drivs av externa aktörer. De flesta av dessa platser ligger inte i Sigtuna kommun.

Våra egna boenden har genomgått en stor kvalitetshöjning de senaste åren och vi kan idag vara stolta över dessa verksamheter. Här råder en viss valfrihet och man kan i mån av plats önska sig vilket av dessa fyra boenden man vill bo på.

När det gäller de externa boendena finns det dock begränsningar i valfriheten. Detta beroende på hur de upphandlats och hur avtalen är skrivna. Dessa avtal går dock ut 2023 och vi kommer nu se till att full valfrihet uppnås med de nya avtalen.

Valfriheten kommer med andra ord gälla både för kommunens boenden och externa boenden.

Med dessa insatser är Sigtuna kommun verkligen på väg mot att kunna erbjuda valfrihet på riktigt. En valfrihet Socialdemokraterna sagt sig vara principiellt emot.

Kerstin Eriksson (KD), ordförande äldre- och omsorgsnämnden

Josefin Brodd (M), vice ordförande äldre- och omsorgsnämnden

Så har då den samlade vänsteroppositionen uttalat sig både en och två gånger i frågan om Sigtuna kommun ska prioritera internationellt solidaritetsarbete framför kommuninvånarnas bästa. Det vill säga lägga resurser på ett statligt ansvar som de flesta av oss redan bekostar genom den statliga skatten. Om kommunen ska lägga pengar och, framförallt stora resurser, på detta betyder det att du som kommuninvånare beskattas dubbelt och att resurser tas från den kommunala välfärden. 264 av landets 290 kommuner har valt att säga nej till detta. Nu sällar sig Sigtuna kommun till denna förkrossande majoritet som insett att det inte är ett kommunalt uppdrag.

Marie Axelsson (S) hävdar i sin insändare att Socialdemokraterna i solidarisk anda inte ställer grupper mot varandra. Däri ligger precis problemet. Har man som politiker inte viljan eller förmågan (frågan är vilket som är värst?) att prioritera hur den egna kommunens och dess invånares skattepengar ska användas, hamnar man förr eller senare i en totalhavererad ekonomi som den som (S) lämnade efter sig i Sigtuna. Marie Axelsson visar nu att hon i likhet med sina företrädare saknar denna insikt.

Att den här frågan handlar mer om symbolpolitik än att värna kommuninvånarnas bästa uttrycks ännu tydligare av Miljöpartiet genom formuleringen att ”en kommuns engagemang för det fria ordet är ett moraliskt ställningstagande för hela världen”.

Men kommuninvånarna i Sigtuna kan vara lugna – så länge Moderaterna styr kommer resurserna läggas på arbetet med att göra kommunen bättre för dig som bor här. Vi gör samma prioritering som 264 andra av landets 290 kommuner redan gjort.

Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

Vänsteroppositionen, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, anklagar Moderaterna för att inte stå upp för det fria ordet.

Som vanligt har den samlade vänsteroppositionen svårt att skilja på vad som faller under kommunens ansvar och vad som är uppgifter för andra att lösa. Redan idag flyttas ansvar och uppdrag efter uppdrag från staten över till landets kommuner. Och det allt som oftast utan tillräcklig ekonomisk kompensation till kommunerna.

Moderaterna i Sigtuna kommer alltid att stå upp för det fria ordet i kommunen, men att ge sig in i ett internationellt uppdrag att försvara utsatta författare i andra länder är ett uppdrag för staten. Dessutom betalar Sigtuna kommuns skattebetalare redan statlig skatt för detta arbete. Skulle Sigtuna ta sig an internationella uppdrag utan kompensation från staten vore det att dubbelbeskatta våra invånare. I Sverige är 24 kommuner medlemmar i den organisation som arbetar med att söka fristad för förföljda författare och artister. Alltså har 266 av landets 290 kommuner landat i precis samma slutsats som Moderaterna i Sigtuna; internationellt arbete för att försvara det fria ordet är inte ett kommunalt ansvar.

Vänsteroppositionen försöker nu påstå att det bara handlar om 25 000 kronor. Förutom att detta synsätt återkommer i fråga efter fråga och visar på total brist på respekt för dina skattepengar, är det dessutom i grunden fel. Att ta emot en fristadsförfattare innebär ett mycket stort ansvar, höga kostnader och tung belastning på förvaltningen som därmed måste fokusera på annat än sitt kommunala kärnuppdrag. Att ta emot ytterligare en fristadsförfattare är, med andra ord inte aktuellt. Varför ska Sigtuna då vara medlem i en organisation som har som enda syfte att placera dessa författare i medlemskommunerna? Varför ska vi lägga 25 000 skattekronor på en tom symbolakt?

På de fyra år som Moderaterna, tillsammans med de övriga borgerliga partierna, styrt kommunen har vi genomfört en grundläggande upprensning efter Socialdemokraternas 15-åriga vanstyre. Vi ser nu tydliga resultat på att det arbetet går åt rätt håll, men är långtifrån över. Till den dag vi känner att Sigtuna kommun är där vi vill att den ska vara, och blivit en av Sveriges bästa kommuner att bo i, ligger vårt fokus till hundra procent på att förbättra kommunen för dig som bor här. Om ett år är det val. Tycker du som invånare att vi istället ska fokusera på internationellt solidaritetsarbete ska du inte rösta på Moderaterna. Då finns det vänsteralternativ att lägga rösten på.

 Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande

På torsdag den 29 april ska kommunfullmäktige godkänna årsredovisningen för 2020. En årsredovisning för ett år med händelser ingen någonsin kunnat förutse.

I mars 2020, precis i början av Coronapandemin, visade den ekonomiska prognosen för året att det budgeterade resultatet på drygt 50mkr riskerade att förvandlas till ett underskott på drygt 30. Således en ”Coronaeffekt” på mer än minus 80mkr. Det nu aktuella bokslutet visar att sanningen blev en helt annan och Sigtuna gör som många andra kommuner i Sverige ett rekordresultat.

Resultatet uppgår till hela 142,2mkr (180,3 inklusive exploateringsintäkter), det vill säga 92mkr mer än det budgeterade på 50,3mkr. Det beror bland annat på att volymerna inom främst äldreomsorgen påverkades i en riktning som minskade kostnaderna och att Sigtuna erhöll statsbidrag i en utsträckning som förbättrade det totala resultatet. Det gör att till exempel självfinansieringsgrad och soliditet ökar, vilket skapar en stabil ekonomi som möjliggör framtida satsningar i verksamheterna.

Kommunen ska tillhandahålla tjänster av hög kvalitet och låg kostnad för skattebetalarna samt ge bra service. Under 2020 inleddes ”Serviceresan”, ett övergripande arbete med syftet att höja kvaliteten inom samtliga kommunala verksamheter. Arbetet började snabbt ge effekt och resultat i rätt riktning. Dessutom har det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan utvecklats och med ett smalare och vassare skolutvecklingsprogram är det väldigt glädjande att följa resultaten och framgångarna. Sigtuna hamnar nu på plats 24 av 290 kommuner när det gäller elevernas resultat. Fantastiskt jobbat av barn- och ungdomsförvaltningen och all personal på våra skolor!

Detsamma gäller utvecklingen på Arlandagymnasiet som länge brottats med stök, otrygghet och bristande studiero. I den årliga gymnasieenkäten i Stockholms län höjer sig Arlandagymnasiet rejält. Skolan ligger över snittet i de flesta kategorier, bland annat i lärarnas fokus på eleverna och i delaktighet i undervisningen.

Under 2020 genomfördes kommunens första hållbarhetsredovisning. Den ersätter den tidigare verksamhetsberättelsen för miljö, men är mycket bredare än så. Redovisningen omfattar samtliga verksamheter och ligger till grund för arbetet med målet att verksamheterna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Det är dock mycket kvar att göra innan Sigtuna tillhör landets 50 bästa kommuner i alla verksamheter. Inte minst inom äldreomsorgen där en hel del kvalitetsarbete fortfarande krävs. Arbetet är högt prioriterat och vi fortsätter ta krafttag för att lyfta kvaliteten från de bottennivåer vi tog över efter tidigare socialdemokratiska kommunledningar. Att övergången från kommunal hemtjänst till externa utförare skedde mitt i brinnande pandemi gav dock dåliga förutsättningar för snabba resultat i ökad kvalitet och vi är väl medvetna om att stora utmaningar kvarstår.

Trots de utmaningar och de helt oväntade vändningarna till följd av pandemin, har den kommunala organisationen gjort ett fantastiskt arbete. Man har lyckats höja kvaliteten i de flesta verksamheter, samtidigt som man mycket framgångsrikt hanterat pandemins effekter.

Målet att Sigtuna ska vara en av landets femtio bästa kommuner att leva, bo och verka i ligger fast och årsredovisningen för 2020 visar tydligt att vi är på rätt väg. Steg för steg, på område efter område blir Sigtuna en bättre kommun att leva i.

Olov Holst, gruppledare (M)

Gill Brodin, gruppledare (C)

Pernilla Bergqvist, gruppledare (L)

Karsten Bjärbo, gruppledare (KD)

Lars Björling, gruppledare (SfS)